Fotledsartros

Artros karaktäriseras av ledsmärta, rörelseinskränkning och strukturella förändringar i ledbrosk, ledens mjukdelar samt i lednära skelett. Sjukdomen ger symtom i form av smärta, igångsättningssvårigheter, nedsatt rörlighet, muskelsvaghet och stelhet.

Epidemiologi

Fotledsartros debuterar oftast i yngre medelåldern.

Etiologi

Orsakas ofta av trauma.

Riskfaktorer

Riskfaktorer för fotledsartros är:

• Tidigare ankelskada
  
• Ålder
  
• Kvinnligt kön
  
• Övervikt
  
• Hereditet
  
• Ensidig långvarig ledbelastning
  
• Muskelsvaghet
• Systemsjukdomar som reumatoid artrit, psoriasisartrit, hemofili och hemokromatos

Symtom

Typiska symtom är:

• Stelhet - morgonstelhet och stelhet efter vila som går över inom 30 minuter
  
• Smärta - belastningssmärta, i senare skede även vilosmärta
  
• Nedsatt funktion - instabilitet och eller felställning
  
• Hälta

Vid fotledsartros ökar även risken för andra fotledsbesvär och skador.

Smygande debut med långa perioder av lindriga besvär som avlöses av besvärsfria intervall är typiskt. När patienten söker sjukvård har besvären ofta tilltagit.

Status

Typiska statusfynd är:

• Svullnad i ankelleden, ömhet vid palpation och nedsatt rörlighet
  
• Oftast stel avveckling av steget
  
• Muskelatrofi i vaden kan förekomma

Handläggning vid utredning

Diagnosen ställs i första hand kliniskt efter en sammanvägd bedömning av anamnes, symtom och status. Röntgenundersökning kan vara ett diagnosstöd.

Sambandet mellan graden av ledförändring på röntgen och symtom är svagt. Det är därför viktigt att låta patientens symtom styra vidare handläggning.

Observera att radiologiska fynd som talar för artros inte utesluter differentialdiagnoser.

Bilddiagnostik

Slätröntgen med belastade bilder i standardprojektioner är standardundersökning i de fall röntgen är indicerat.

Radiologiska fynd som talar för artros är:

• Sänkning av ledspringan
  
• Osteofyter
  
• Ökad sklerosering och cystbildning i det subkondrala benet

Differentialdiagnoser

• Trauma
  
• Impingement i fotleden
  
• Stressfraktur
  
• Instabilitet
  
• Reumatoid artrit
  
• Artriter såsom septisk artrit, gikt och psoriasisartrit
  
• Tumör

Handläggning vid behandling

Bildbeskrivning: Illustration av en behandlingspyramid som visar vilken behandling som ska användas vid ett visst stadie av artros.
Illustration: Lea Greim

Grundbehandling bör anpassas individuellt och innebär utbildning och stöd samt råd kring fysisk aktivitet. Vid otillräcklig effekt ges tilläggsbehandling i form av exempelvis smärtlindrande behandling, hjälpmedelsutprovning, samtalsstöd samt anpassning av arbetsplats eller arbetsuppgifter.

Vid fortsatt svåra besvär trots behandling enligt behandlingspyramiden kan kirurgi vara aktuellt. Det förutsätter att patienten genomfört artrosskola, egenvårdsinsatser samt röntgats.

Kirurgi kan vara aktuellt vid:

• Oacceptabel smärta som inte svarar på analgetika
  
• Uttalad smärta i vila samt nattetid
• Svår funktionsinskränkning och behov av sjukskrivning
  
• Kvarstående besvär trots grundbehandling

Egenvård

Ge råd om:

• Rymliga skor med rullsula (jogging- och walkingskor)
• Fotledsbandage
• Inlägg:
  • klackförhöjning vid främre fotledssmärtor
  • stötdämpande sula
    

• Ortopedtekniska hjälpmedel (via ortoped):
  • specialanpassade inlägg
  • ortos
    

Se bilaga Skoråd pdf, 187 kB.

Fysioterapi

Fysioterapeuter erbjuder rådgivning kring fysisk aktivitet och handledd och individanpassad träning. Syftet är att stärka muskulaturen kring den drabbade leden. Träningen inriktas på styrka, kondition och balans och kan förskrivas som fysisk aktivitet på recept (FaR).

Störst symtomlindring ses när patienten tränar, tillgodogör sig information om sjukdomen och, vid behov, minskar i vikt. Effekten är jämförbar med smärtstillande läkemedel. Träningen ger därutöver effekt på den fysiska funktionen.

Behandlingen bör följas upp och eventuellt justeras eller kompletteras till exempel med utprovning av hjälpmedel.

Träningen bör genomföras över tid och fortgå som optimering inför eller efter eventuell kirurgisk behandling.

Fysisk aktivitet vid artros, eFYSS

Utbildning och stöd

Utbildning och stöd kan ske individuellt eller i grupp. Utbildningen syftar till att öka patientens delaktighet och kunskap och inkluderar bland annat:

• Träning, ergonomi, smärthantering
• Levnadsvanor som matvanor, fysisk aktivitet, rökning och alkoholbruk
• Vid behov stöd för viktminskning.
  

Rådgivning och stöd bör följas upp inom tre månader (vanligen via fysioterapi/rehab) och eventuellt kompletteras.

Läkemedelsbehandling

• Paracetamol
  
• COX-hämmare
• Injektion med kortison kan övervägas vid enstaka tillfällen vid inflammation om grundbehandling inte gett tillräcklig symtomlindring

I första hand COX-hämmare vid behov under korta perioder. I andra hand paracetamol (kan kombineras med COX-hämmare).

Kirurgisk behandling

När kirurgisk behandling är indicerad sker operation med supramalleolär tibiaosteotomi, fotledsprotes eller artrodes.

Patienter som ska genomgå operation

Alla patienter som ska opereras bör informeras om att alkohol och tobaksrökning kan påverka organen och viktiga funktioner i kroppen, och att det finns god kunskap om att komplikationsrisken är förhöjd vid riskbruk av alkohol.

• Personer med riskbruk bör erbjudas rådgivande samtal och rekommenderas alkoholuppehåll under minst fyra veckor före operation och en tid efter.
• Personer med lägre konsumtion bör informeras om att det inte finns någon känd gräns för riskfritt intag och att man därför rekommenderas alkoholuppehåll fyra veckor före operation.
• Rökstopp rekommenderas 4-6 veckor före och efter operation.
  

Patientinformation Rökfri och alkoholfri operation (pdf)

Personalinformation Rökfri och alkoholfri operation (pdf)

Specifikt försäkringsmedicinskt beslutsstöd för fotledsartros saknas, information gällande funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning i beslutsstödet för vissa fotbesvär kan med fördel användas för fotledsartros.

Se Stöd inom försäkringsmedicin, Socialstyrelsen: Vissa fotbesvär

Fotledsartros (1177 för vårdpersonal)

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar (Socialstyrelsen)

Artros - ledsvikt (1177)