Basalcellscancer

Definition

Basalcellscancer (BCC), även kallat basaliom, är en långsamt växande malign hudtumör som kan vara lokalt destruktiv men med ytterst begränsad förmåga till metastasering.

Basalcellscancer kan delas in i olika histopatologiska subtyper. Fördelningen av subtyper är baserad på histopatologiskt bekräftade tumörer som rapporteras till det nationella registret för basalcellscancer. Subtyperna är följande:

• BCC IA: 30%, nodulär, lågaggressiv
• BCC IB: 20%, superficiell, lågaggressiv
• BCC II: 30%, infiltrativ i dermis, mikronodulär, medelaggressiv
• BCC III: 5%, infiltrativ nedom dermis, morfeiform, högaggressiv
• Metatypisk BCC: 0,6%, högaggressiv
• Oklassificerade: 13%

Till detta finns ett mörkertal av kliniskt diagnostiserade tumörer, som inte är biopserade. Dessa är främst av kliniskt lågaggressiv, superficiell typ.

Epidemiologi

Förekomst

Basalcellscancer är den vanligaste cancerformen i Sverige och drabbar cirka 50.000 personer årligen. Förekomsten ökar med åldern och är lite vanligare bland män än kvinnor. Den är mer sällsynt hos personer med melaninrik hud. Livstidsrisken för ljushyade att drabbas är 30%.

Etiologi

UV-ljus är den främsta orsaken till uppkomst av basalcellscancer. UV-ljuset leder till DNA-skador i keratinocyterna i basalcellslagret. Det leder till störd utmognad och okontrollerad tillväxt av dessa celler.

Riskfaktorer

Kända riskfaktorer för basalcellscancer:

• Hög exponering för UV-ljus
• Genomgången strålbehandling
• Blivit solbränd upprepade gånger i barndomen
• Hudtyp I – alltid röd, aldrig brun
• Hudtyp II – alltid röd, lite brun
• Tidigare basalcellscancer (nya och recidivrisk)
• Immunsuppression
• Arsenik (mycket sällsynt idag
• Gorlins syndrom (basalcellsnevussyndrom)

Riskfaktorer för recidiv:

• Svåravgränsad tumör
• Storlek ≥2 cm
• Tumörlokalisation ögon, mun samt på eller i närhet av näsa eller öra
• Icke-radikalt exciderad tumör
• Tidigare tumörrecidiv
• Histopatologisk typ II–III

Symtom

Basalcellscancer är vanligast i huvud-hals-område och på bål, men förekommer på hela kroppen, om än mycket sällsynt på händer och fötter. Patienten söker ofta för en rodnad hudförändring, upphöjd knuta som sakta tillväxer eller ett sår som inte läker. Utöver sårighet och ibland viss sveda eller klåda är andra symtom ovanliga.

Anamnes

• Solvanor – solresor, solarium
• Arbete och fritidsaktiviteter utomhus
• Tillväxthastighet
• Symtom
• Tidigare hudcancer
• Hudtyp

Status

Hudinspektion och dermatoskopisk undersökning:

• Lokalisation
• Utseende – färg, form, ulceration
• Storlek – uppmätt i millimeter
• Infiltration
• Väl- eller svåravgränsad kliniskt eller dermatoskopiskt

Vanliga dermatoskopiska fynd:

• Förgrenade blodkärl (röda och fokuserade) eller fina, korta telangiektasier (rosa och ofokuserade).
• Ulceration eller multipla erosioner.
• Gråblå dots/globules eller clods.
• Brungrå strukturer: Bruna radiella linjer kopplade till en gemensam grå bas ("leaf-like areas"), bruna radiella linjer som konvergerar till en dot/globule eller clod ("spoke-wheel areas") eller grå dot/clod inuti en större brun globule/clod ("concentric structures").
• Vita linjära eller strukturlösa områden ("shiny white blotches and strands") vid belysning med polariserat ljus.

Handläggning vid utredning

Diagnos baseras på typisk klinisk och dermatoskopisk bild. Vid tveksamheter bekräftar patologisk anatomisk diagnos (PAD) diagnosen, med stansbiopsi eller excision.

Undersökningar

Om stansbiopsi tas bör denna vara minst tre millimeter, gärna fyra millimeter, och gå ner till subcutis så att hela tumörens tjocklek kan bedömas. Anmälan till det nationella registret för basalcellscancer, som är kopplat till cancerregistret, görs av diagnostiserande patologienhet.

Biopsi eller excision bekräftar typen av basalcellscancer:

Nodulär basalcellscancer (IA)

Nodulär basalcellscancer är vanligast i ansiktet men ses även på kroppen som en glänsande papel eller nodulus med telangiektatiska kärl. Det kan med tiden utvecklas en central ulceration med en vallartad kant.

Medelaggressiv basalcellscancer (II)

Medelaggressiv basalcellscancer är vanligast i ansikte. Utseendemässigt behöver typ II inte skilja sig nämnvärt från IA eller IB, även om tumören ibland är svåravgränsad. Histopatologiskt uppvisar den ett infiltrativt växtsätt med en ojämn tumörfront som dock inte går nedom dermis, därav benämningen medelaggressiv.

Högaggressiv, inklusive morfeiform basalcellscancer (III)

Högaggressiv basalcellscancer ses oftast i ansiktet. Det är ett blekt och ärrlikt, småknölig eller indragen plack som är svåravgränsat och känns fast vid palpation. Senare utvecklas ulcerationer och krustor liksom inväxt i omgivande vävnad.

Pigmentering

Pigmentinslag ses främst vid nodulärt och superficiellt växtsätt och är ovanligare vid infiltrativt växtsätt. Med ökad befolkning med melaninrik hud blir också förekomsten av pigmenterad basalcellscancer högre.

Differentialdiagnoser

• Eksem
  
• Psoriasis
  
• Aktinisk keratos
• Talgkörtelhyperplasi
• Dermatofibrom
• Skivepitelcancer
• Melanom
• Intradermalt nevus
• Fibrom
• Keratoakantom
• Seborroisk keratos

Handläggning vid behandling

Olika behandlingsmetoder kan användas, såsom kirurgi eller destruktiva metoder. Andra alternativ inkluderar krämbehandling med imikvimod och fotodynamisk terapi (PDT). Valet baseras bland annat på var tumören sitter och vilken typ av basalcellscancer det är. Behandling är oftast botande men det finns varianter av basalcellscancer som är svårare att avgränsa och där risken är större att inte få bort hela tumören vid ett ingrepp.

Förebyggande åtgärder

Skyddande åtgärder:

• Bära sol-skyddande kläder, i synnerhet huvudbonad.
• Använda solkräm med tillräcklig solskyddsfaktor, minst 50 SPF.
• Undvika direkt sol mitt på dagen (klockan 11–15).
• Sola inte i solarium.
  

Läkemedelsbehandling

Efter PAD-verifiering, eller på rekommendation från dermatolog, kan superficiell basalcellscancer (IB) behandlas med kräm imikvimod. Dosering fem dagar per vecka till natten under sex veckor. Ger en kraftig lokal reaktion och kräver hög följsamhet.

Kirurgisk behandling

Excision kan ske på primärvårdsnivå. Större tumörer eller tumörer på kosmetiskt känsliga områden som ansikte bör remitteras. Vid kirurgisk behandling excideras lesionen i sin helhet med minst tre millimeters marginal. Därefter verifieras den med PAD.

Behandlingsval i specialiserad vård

Utöver tidigare nämnda behandlingsmetoder förekommer Mohs (mikrografisk kirurgi), PDT och strålbehandling inom den specialiserade vården.

I de flesta fall räcker egenkontroll då recidivrisken är liten efter behandling. Individuell planering för uppföljning rekommenderas framförallt för patienter med högaggressiv basalcellscancer eller svårbehandlad lokalisation.

Nationellt vårdprogram basalcellscancer (Regionala cancercentrum i samverkan)

Nationellt vårdprogram malignt melanom (Regionala cancercentrum i samverkan)

Nationellt vårdprogram skivepitelcancer (Regionala cancercentrum i samverkan)

Basalcellscancer – hudcancer (1177)

Så undersöker du huden själv (1177)