Adhd hos barn och ungdomar
Omfattning av kunskapsstödet: Denna rekommendation vänder sig främst till vårdcentraler med tilläggsuppdraget Utökade insatser för barn och unga med psykisk ohälsa.
Vårdnivå och remissrutiner
Vårdcentral
Barn 0–5 år: Misstanke om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning hos mindre barn handläggs på BVC, där barnläkarbedömning genomförs vid avvikande utveckling eller där det finns neurologiska frågeställningar.
Barn 6–17 år: Barn som följs i primärvård hos samtalsbehandlare i Utökade insatser för barn och unga med psykisk ohälsa:
- Upptäcka svårigheter och genomföra initial kartläggning.
- Initiera tidiga insatser vid misstanke om adhd (se Behandling) i samverkan med skola/elevhälsa och socialtjänst.
- Vid behov av utredning hänvisas till skola/elevhälsa parallellt med att tidiga insatser initieras.
- Erbjuda stöd och behandling (även för patienter med diagnosticerad NPF) vid lindrig-måttlig psykisk ohälsa enligt riktlinjer för respektive tillstånd.
Remiss till specialiserad vård, för utredning av adhd (liksom för autism och intellektuell funktionsnedsättning) ska skrivas av barn-, skolläkare eller barnpsykiater. I remissen ska bifogas de utredningar elevhälsa och skola genomfört vilket inkluderar en pedagogisk utredning samt beskrivning av anpassningar och åtgärdsplaner. Av dessa skäl är det skola och elevhälsa som skriver remiss för utredning.
Ett par BUMM i Region Stockholm har tilläggsuppdrag för utredning vid misstanke om adhd. På dessa mottagningar utreds barn födda 2011 eller tidigare, förutsatt att det inte finns misstanke om autismspektrumdiagnos/intellektuell funktionsnedsättning. BUP utreder barn födda 2012 eller senare, med frågeställning adhd eller autism, eller där måttlig till svår psykiatrisk samsjuklighet föreligger.
Remiss till barn- och ungdomspsykiatri
Barn med fastställd adhd-diagnos:
Barn med diagnostiserad adhd har kontakt med BUMM/BUP om de medicinerar för sin sjukdom eller har allvarlig psykiatrisk samsjuklighet. För frågeställningar som rör läkemedelsbehandling kan familjerna höra av sig till sin mottagning för råd. Under pågående insättning av läkemedel bör bedömning av psykiatriska symtom ske på behandlande mottagning.
Remiss till BUP kan skrivas vid tex:
- Adhd och samsjuklighet med annan lindrig-måttlig psykiatrisk tillstånd, där behandlande insatser i primärvård inte gett önskvärd effekt.
- Adhd och samsjuklighet med annat svårt psykiatriskt tillstånd.
- Frågeställningar som rör läkemedelsbehandling:
- För att ta ställning till läkemedelsbehandling vid känd adhd-diagnos.
- För att bedöma nytillkomna psykiatriska symtom i förhållande till adhd- medicinering.
- För bedömning av suicidrisk om denna är viss, hög, mycket hög eller svårbedömd. Då behöver remiss till barnpsykiatrisk akutmottagning övervägas.
Remissinnehåll
- Tidigare och nuvarande psykisk och somatisk sjukdom.
- Ärftlighet för psykisk sjukdom.
- Social situation (familj, skola, kamrater, alkohol/droger) inklusive beskrivning av eventuella insatser från elevhälsa och socialtjänst.
- Aktuella barnpsykiatriska symtom, funktionsnivå och beskrivning av sjukdomsförloppet och utvecklingen över tid.
- Relevanta fynd vid somatisk undersökning.
- Beskrivning av genomförda insatser i primärvård.
- Suicidriskbedömning.
Återremiss till vårdcentral
Barn med medicinering för adhd har regelbunden kontakt med BUP eller BUMM för uppföljning (1–2 ggr/år).
Vid lindrig-måttlig psykiska besvär som uppstår hos patient med medicinering som har eller har haft god effekt på adhd-symtom, ges psykologisk behandling inom ramen för utökade insatser för barn och unga med psykisk ohälsa i primärvård, på samma sätt som för patienter utan adhd-diagnos.
Bakgrund
Definition
Adhd innebär bristande uppmärksamhet och/eller överaktivitet och impulsivitet som innebär funktionsnedsättning inom minst två områden, exempelvis i hemmet och i skolan. Symtomen debuterar före tolv års ålder.
Ibland används också termen add som syftar på den form av adhd som framförallt präglas av problem med ouppmärksamhet och inte av hyperaktivitet eller impulsivitet.
För att diagnos ska ställas ska symtomen också påtagligt störa eller försämra funktionsförmågan i vardagen.
Epidemiologi
Prevalens
- 5–7% av alla barn har adhd.
- Cirka 3% av alla vuxna har adhd.
- Adhd diagnostiseras tidigare hos pojkar än hos flickor men prevalensen i vuxen ålder skiljer sig inte mellan män och kvinnor.
Etiologi
Orsaken till adhd är multifaktoriell och inte helt klarlagd. Tillståndet är en utvecklingsrelaterad kognitiv funktionsnedsättning med stark ärftlig komponent. Genetiska faktorer och gen-miljö-samverkan står för cirka 80% av alla orsaksfaktorer.
Riskfaktorer
- Graviditets- och förlossningskomplikationer
- Prematuritet
- Intag av alkohol eller narkotika av mamman under graviditet
- Hjärnskador efter nyföddhetsperioden
Samsjuklighet
Samsjuklighet med andra NPF och psykiatriska och somatiska tillstånd är vanligt och nedan några av de som förekommer.
Samsjuklighet med andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
- Tics
- Tourette
- Språkstörning, dyslexi, dyskalkyli
- Autism
- Intellektuell funktionsnedsättning
- Development coordination disorder (DCD)
Psykiatrisk samsjuklighet
- Sömnstörning
- Depression
- Ångestsyndrom
- Tvångssyndrom
- Trotssyndrom/uppförandestörning
- Skadligt bruk och substansbrukssyndrom
- Ätstörning
- Bipolär sjukdom
- Distruptive mood regulation disorder (DMDD)
- Personlighetssyndrom (emotionellt instabilt personlighetssyndrom och antisocialt personlighetssyndrom)
Annan samsjuklighet
- NPF-diagnoser kan förekomma isolerat eller som delsymtom vid neurologiska sjukdomar eller genetiska syndrom (till exempel fetalt alkoholsyndrom, fragil X-syndrom, CP-skada)
- Epilepsi
- Obesitas, enures och enkopres.
- Development coordination disorder (DCD)
Symtom
Bristande uppmärksamhet
- Lättdistraherad, tappar fokus och har svårt att behålla uppmärksamheten på uppgifter eller lekar.
- Brister i uthållighet.
- Svårt att selektera information och intryck.
- Kan ge sken av att inte lyssna, att vara i sina egna tankar, disträ och glömsk.
- Exekutiva svårigheter - att planera, organisera och fullfölja en aktivitet.
Hyperaktivitet
- Svårigheter att reglera och anpassa aktivitetsnivån med förhöjd motorisk och verbal aktivitet.
- Svårt att sitta stilla, hålla händer och fötter stilla och pratar och låter mycket. Hos ungdomar kan det ersättas av upplevd inre rastlöshet.
Impulsivitet
- Svårt att bromsa sina impulser och reaktioner vilket ofta medför nedsatt förmåga att styra och kontrollera tal, beteenden och känslor.
- Otålig, kan inte vänta på sin tur, och ger sig oftare än andra in i oöverlagda, ibland farliga situationer.
Handläggning vid utredning
Nedan gäller vårdcentraler med uppdrag för barn och unga med psykisk ohälsa:
- Initial kartläggning för att:
- bedöma problematiken
- ta ställning till om det finns behov av fortsatta insatser, se rubrik Behandling
- bedöma eventuellt behov av diagnostisk utredning.
- Vid behov somatisk undersökning för att utesluta annan orsak eller finna samsjuklighet med ett kroppsligt tillstånd.
Hänvisa till BVC (0–5 år) eller skola/elevhälsa (6–17 år) för utredning.
När kartläggningen visar att det finns en välgrundad misstanke om en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ska diagnostisk utredning ske utan dröjsmål, eventuella insatser kan ges parallellt.
Differentialdiagnoser
Samsjuklighet i andra neuropsykiatriska och psykiatriska tillstånd är vanlig och behöver också beaktas som differentialdiagnoser i barnpsykiatrisk utredning.
Handläggning vid behandling
Tidiga insatser
Om det finns behov av insatser ska det ges så snart som möjligt. I vissa fall kan tidiga insatser vara tillräckliga och då behövs inte någon utredning. Ibland behöver man först pröva olika insatser för att kunna ta ställning till behovet av en diagnostisk utredning.
Exempel på tidiga insatser är:
- Utbildning och information till patient och närstående.
- Vid behov initiera samverkan med skola, elevhälsa och socialtjänst.
Anpassningar av miljö och pedagogik i skola behöver ofta göras för att underlätta. Skolan har en skyldighet att erbjuda stöd efter behov, oavsett om eleven har en diagnos eller inte (3 kap. 8 paragraf i skollagen). - Hjälp med struktur och rutiner, eventuellt kognitivt stöd inklusive hjälpmedel i hem och skola utprovat av arbetsterapeut.
- Vid sömnstörning kan Melatonin förskrivas i specialiserad vård och är subventionerat för barn 6–17 år med adhd.
Utredning och behandling avseende adhd genomförs i specialiserad vård och anpassas till familjen och individen. Vid diagnos kan flera olika typer av behandlingar och insatser vara aktuella för patient och familj.
- Psykoedukativa insatser där patienter som får diagnos adhd, och deras närstående, erbjuds utbildning från Adhd-center inom Habilitering & hälsa, Region Stockholm. På Adhd-center finns även möjlighet till stöd i grupp.
- Psykosociala insatser är viktiga, med stöd och anpassningar i vardagsmiljön (skola och hemmet).
- Läkemededelsbehandling prövas ofta och är en del av multimodal behandling vid adhd.
- Om symtomen kvarstår efter läkemedelsbehandling och psykoedukation kan man lägga till psykologisk behandling i form av KBT och kognitivt stöd för bättre funktion i vardagen.
Läkemedelsbehandling
Farmakologisk behandling kan förskrivas i specialiserad vård. Farmakologisk behandling av adhd bör ske tillsammans med andra behandlingsinsatser. Läkemedel som används är centralstimulantia (metylfenidat och lisdexamfetamin), samt läkemedel utan centralstimulerande effekt (atomoxetin och guanfacin). Även kombinationsbehandlingar förekommer.
Relaterad information
Adhd - Nationella vård- och insatsprogram
Patientinformation
Adhd (1177)