Hyperhidros
Vårdnivå och remissrutiner
Vårdcentral
- Primär utredning och behandling i de flesta fall
Remiss till öppenvårdsmottagning dermatologi
- Patienter med palmar och/eller axillär hyperhidros av HDSS-svårighetsgraden 3 och 4 (se nedan), som inte har svarat tillfredsställande på lokal- och tablettbehandling.
- Remiss skickas till Ersta hudmottagning (tillhör Karolinska Universitetssjukhuset), i Take Care: Ersta Hud Mottagning, för vidare ställningstagande till om behandling med botulinumtoxin ska ges.
Remissinnehåll
Följande indikationer för behandling bör vara uppfyllda och angivna i remissen:
- Patienten bör vara minst 16 år
- Primär hyperhidros där både lokalbehandlingsmedel (antiperspirant) och tablettbehandling (antikolinergikum) i en till två månader visat sig vara otillräcklig eller biverkningarna uttalade
- Ingen misstanke om sekundär hyperhidros, med bifogad utredning (se nedan)
- Ha mycket svårt rinnande synlig handsvett (och/eller svett i armhålorna) med åtföljande funktionell nedsättning (svårighetsgrad enligt HDSS)
- Remissen ska även innehålla uppgifter om vilka kroppsområden som är drabbade, svårighetsgrad/påverkan på arbetsliv/skolgång och/eller socialt samt tidigare behandlingar (preparat och dosering)
Bakgrund
Definition
Hyperhidros innebär en abnormt ökad och ej fysiologiskt nödvändig svettning.
Hyperhidros delas in i:
- primär – lokalt eller multifokalt ökad svettning utan bakomliggande orsak
- sekundär – lokalt, multifokalt eller generellt ökad svettning med bakomliggande orsak.
Epidemiologi
Primär lokaliserad hyperhidros förekommer hos cirka 5 % av befolkningen och sekundär hyperhidros hos cirka 15 %.
Etiologi
Primär lokaliserad hyperhidros
- Bakomliggande orsak är inte klarlagd men anses bero på abnorm central respons i hjärnan på normala perifera stimuli
- Tillståndet kan vara ärftligt
- Debut sker ofta i barndom
- Besvärsgraden varierar i intensitet
- Försämring ses ofta i samband med emotionell belastning
Sekundär hyperhidros
Sekundär hyperhidros orsakas av bakomliggande tillstånd som:
- infektion – tuberkulos, malaria
- malignitet – lymfom
- läkemedel – SSRI, opiat, centralstimulantia
- psykogena – ångest
- endokrina – manligt/kvinnligt klimakterium, tyreoideasjukdom, feokromocytom
- metabola – diabetes, övervikt
- neurologiska – Parkinsons sjukdom, Horners eller Freys syndrom
- hjärt- och lungsjukdom – hjärtsvikt, KOL
- alkoholöverkonsumtion.
Utredning
Symtom
Primär lokaliserad hyperhidros
- Ökad lokal svettning, bilateral och symmetrisk
- Svettningen upphör under sömn
Vanliga lokalisationer
- Axiller 50 % (särskilt i tonåren)
- Fötter och händer 25-30 % (särskilt i barndom)
- Ansikte 20 %
- Ljumskar, hårbotten eller bröst.
Sekundär hyperhidros
- Generell, lokal eller asymmetrisk distribution
- Symtom på bakomliggande orsak kan förekomma – exempelvis trötthet, viktnedgång, hjärtklappning, långvarig feber eller nattlig svettning
Anamnes
- Påverkan på livskvalitet
- Ärftlighet
- Tidigare genomförd behandling
- Läkemedelsbehandling och eventuell korrelation till svettning
- Fråga om uppgifter talande för sekundär hyperhidros inklusive B-symtom
Besvärsskattning kan göras med Hyperhidrosis Disease Severity Scale (HDSS):
- Svettningarna är inte besvärande och begränsar inte dagliga aktiviteter
- Svettningarna kan tolereras men begränsar ibland dagliga aktiviteter
- Svettningarna kan knappt tolereras och begränsar ofta dagliga aktiviteter
- Svettningarna är intolerabla och begränsar konstant dagliga aktiviteter
HDSS 2 innebär att huden är fuktig, men inte säkert att det är synligt. HDSS 3-4 motsvarar svår hyperhidros med synliga svettningar i form av pärlor eller att det rinner.
Status
- Hudinspektion – grad av svettning, lokalisation och symmetri
- Neurologstatus – vid asymmetrisk svettning på annan lokalisation än i axill (denervering med kompensatorisk svettning på andra sidan)
Handläggning vid utredning
- Primär lokaliserad hyperhidros är en klinisk diagnos.
- Besvärsskatta med Hyperhidrosis Disease Severity Scale (HDSS).
- Blodprover, bilddiagnostik eller annan utredning kan övervägas vid misstanke om sekundär svettning.
- Vid nattlig svettning, överväg förekomst av obstruktiv sömnapné, restless legs, nattlig smärta eller om det är uttryck för B-symtom.
Laboratorieprover
- Överväg provtagning med t.ex P-glukos, CRP, SR, blodstatus, TSH, och CDT
Behandling
Handläggning vid behandling
Primär lokaliserad hyperhidros
Flera olika behandlingsalternativ kan användas i kombination för att uppnå fullgod effekt:
- Lokal behandling med antiperspiranter innehållande aluminiumsalter är förstahandsval
- Jontofores, vilken vanligast används för händer och fötter, är ett vattenbad med mycket svag elektrisk ström och kan användas i hemmet
- Lokalt antikolinergikum och/eller perorala antikolinergika
Inom specialiserad vård finns fler behandlingsalternativ:
- Botulinumtoxin
Sekundär hyperhidros
Åtgärda eller behandla bakomliggande orsak.
- Generaliserad svettning – peroral antikolinergikum kan ha god effekt på symtom och livskvalitet
- Nattliga svettningar – vid samtidiga smärtor, mardrömmar eller ytlig, fragmenterad sömn kan amitriptylin 10–30 mg eller långverkande antikolinergikum provas till natten
- Stressutlöst svettning – betablockerare kan provas
Läkemedelsbehandling
Antiperspiranter innehållande aluminiumsalter appliceras dagligen inför sänggåendet på torr hud. Vid bättring nertrappning till 1-3 gånger per vecka. Exempelvis Rexona Maximum Protection, Absolut Torr, Stop 24, ACO Special Care Extra Effektiv, Bats Maximum Protection, Perspirex.
Lokal antikolinergikum (Axhidrox), ej subventionerat, vilket appliceras dagligen inför sänggåendet i en månad och därefter 2-3 gånger i veckan. Godkänd 2022 för axillär hyperhidros, användning på andra lokaler kan ske i samråd med behandlande läkare.
Perorala antikolinergika, till exempel T Solifenacin (5-10 mg/dygn) eller Oxybutynin (börja med 2,5 mg per dag i 1-2 veckor, långsam upptrappning till max 20 mg/d).
Komplikationer
Komplikationer som kan uppkomma av behandling:
- Lokal behandling med antiperspirant - övergående hudirritation (framför allt vid applicering på fuktig hud då aluminiumsaltet i antiperspiranten och vattnet bildar saltsyra). Säkerställ torr hud innan applicering och smörj med mjukgörande kräm eller milt kortison om irritation uppstår.
- Botulinumtoxin – övergående muskelsvaghet av pincettgreppet vid behandling av handflator eller kompensatorisk svettning.
- Peroral behandling med antikolinergika – svåra biverkningar, framför allt hos äldre.
Patientinformation
Överdriven svettning (1177)